Döden på film

I våras var jag på en föreläsning om döden på film under filmfestivalen. Andreas Jacobsson hette han som doktorerat på ämnet. Han menade att västvärlden ofta framställer sig själva som en odödlig kultur, och att döden som fenomen har förändrats, vi lever längre genom att vi lever i ett välfärdssamhälle, vård, smärtlindring osv.

Han menade att man i västerländsk film ofta ser på döden som en fiende som man måste bekämpa, den är ofta orättvis, unga människor dör. Man försöker köpa sig tid.

I motsats till detta så menade han att man i ex Japansk film hade en mer avslappnad inställning till döden, något cirkulärt som man inte kan styra över, reinkarnation, karma osv. Men där är det ju religionen som gör det hela avslappnat, måste den finnas för att göra döden lätthanterlig? Kanske.

Memento Mori

Denna mötte jag i helgen när jag var ute på en liten promenad. Texten finns även på stampens kyrkogård i Göteborg. Lite dramatiskt och stort. Känns som något som fått finnas kvar från förr när döden inte var lika "tabubelagd". Jag tror efter några google sökningar att den handlar om att inte vara högmodig och att påminnas om att alla dör, men även att njuta av livet.
Enligt (http://forum.skalman.nu/viewtopic.php?f=38&t=19641&p=301188) så när Caesar återvände till Rom efter ett lyckosamt krigståg och mottog folket jubel hade han en slav brevid sig som viskade Memento Mori "Kom ihåg att du är dödlig", eller någon annan liknande fras i hans öra. För att inte framgången skulle stiga honom åt huvudet, att han inte var någon gud. Kanske är det detta som lever vidare i "tänk på döden" som vi finner vid olika kyrkor. Undrar om någon av dagens fältherrar och kvinnor har någon som viskar dem i öronen?

I ett gammalt nummer av tidskriften alba som handlar om döden i olika kulturer, http://www.alba.nu/index3.html har man omformulerat frasen till "tänk på döden, döden tänker på dig". Vilket jag tycker känns lite skräckfilmsaktigt, som om det är en person som sitter någonstans och räknar ens dagar.

Längtan

Ett ganska romantiskt ord. Eller kanske har jag en romantisk förförståelse?
Längtan är väl också att inte leva i nuet, att blicka framåt mot det man vill nå.



Några tycker så här om längtan...

I tider, som nu i denna timme river en längtan i mitt bröst. - h. Ibsen
(en personlig favorit, den river inte så mycket i folks bröst nuförtiden)

men aldrig såg jag en större längtan i en blick. oscar wilde ( ja, vilken hetta)

Vad är längtan? En påminnelse om saker man ännu inte har upplevt...

It is impossible to abolish either with a law or an ax the desires of men
(ja den är omöjlig att värja sig mot)


Ja, storslagen passion. Man skulle kanske kunna säga att längtan efter hdk har rivit så i mitt bröst att jag var tvungen att komma tillbaka. Gött!