Jag upptäcker att jag bara träffar på äldre män när jag undersöker bilden av Dalarna och romantiken överlag. Anders Zorn, Carl Larsson, Thoreau, Gustav Ankarkrona (kompis till zorn och en som diggade timmerhus och grundade hemslöjden)mfl. och inte minst nu Göran Greider. Självklart så hade vi ju konstnärsfruarna, men även fast de också var verksamma så var de ju just konstnärsfruar. Fanns eller finns det inga kvinnor som kan beskriva bilden? Är det bara porträtterade som så där lite frodiga görandes någon kvinnosyssla, eller med en fin liten röd hätta på huvudet kanske? Kan man kalla det Zorn gjorde för orientalism? Nakna kvinnor i folklig miljö, i timmerstugan eller på björnfällen. Vad är egentligen skillnaden mellan detta och Gaugains målningar av nakna kvinnor i söderhavet, om man tänker på motivvalet? primitiva och äkta människor som levde nära naturen. Något som man hyllade men samtidigt kunde stå lite vid sidan av och experimentera med.... Självklart inser jag ju att de var män som levde under en tid då världen såg ut på detta sätt och att mycket har förändrats sedan dess. Men jag tycker ändå att det är en intressant jämförelse.
2 kommentarer:
De stora männen har alltid gjort anspråk på att sitta inne med den rätta beskrivningen av världen, så också avseende Dalarna tydligen! Därmed inte sagt att deras berättelse är den sanna. Jag undrar om till exempel Zorn verkligen hade kunnat hävda att världen såg ut på det sättet han målade upp. Kvinnorörelsen var ju aktiv i Sverige runt 1900-talets början och på många sätt mer radikala än dagens feminister.
Jag skulle tycka att det var intressant att se vad konstnärsfruarna hade att säga trots att i historieskrivningen är perifera. Det är ju oftast i periferin som det verkligt intressanta sker. Det är för övrigt jätteintressant att följa dina tankar på bloggen Marit!
ja, karin larsson var som jag har förstått det en högst driftig kvinna och konstnär! hon o carl träffades väl i frankrike i den där "svensk-kolonin" som jag glömt vad den heter nu? tror hon bara är ännu en i raden av kvinnor som hamnat i skuggan av sina män på grund av den rådande bilden av konstnären, eller geniet.
och gauguin o zorn - det han målade på haiti (tror jag) var ju inte sanningen, utan hans ideala bild av verkligheten och kvinnan, det exotiska, ursprungliga, naturliga. på samma sätt som zorn visar sin ideala värld. yppiga nakna damer. venus all over again.... men antagligen lika långt från det "äkta", om det nu finns något sådant, som gauguins bilder.
bilden av dalarna och den svenska folksjälen är ju bara en dröm. en chimär. :)
kanske är det mest intressanta det man valt bort, det som inte ansågs fint nog....
Skicka en kommentar